Lammlasagne al forno

Ytterligare ett lammrecept? Japp, i den här familjen är de goda små ulltottarna en klar favorit. Det kan också ha att göra med att lite extra lammfärs maldes när köttkvarnen ändå drogs fram för burgartillverkningen i förra veckan.


Har ni tänkt på varför man egentligen skriver al forno efter lasagne på restaurangmenyer? Det betyder ju helt enkelt i "i ugnen". Behöver man verkligen specificera det och vilka andra tillagningsmetoder för lasagne finns det i annat fall? Det låter ganska sannolikt att kockarna på kvarterskrogen skjutsar in lasagnen i ugnen istället för att bryna den med en crème brûlée-brännare. Kokt eller ångad lasagne låter betydligt nyttigare, men knappast gott. Kanske finns någon annan intelligent metod för att tillaga sin lasagne som jag inte tänkt på...

Lammfärslasagne med aubergine och getost

Lamm, aubergine och getost i en smaskig lasagne, jag behöver nog inte sälja in den mer än så. Testa och de belåtna suckarna runt bordet kommer att göra varvandet av lasagneplattor värt varenda sekund.

400 g lammfärs
1 burk (400g) tomater av god kvalitet
2 gula lökar
2 rivna morötter
1 stor kvist rosmarin
olivolja
salt och peppar

1 stor aubergine eller 2 mindre
250 g lasagneplattor

7 dl mjölk
20 g smör
3 msk mjöl
50 g riven parmesan

100 g getost

Jag tror nog att de flesta kan laga både köttfärssås och ostsås. Hoppa i så fall glatt vidare till nästa stycke och laga som du brukar. Bryn i annat fall lök och färs i olivolja i en stekpanna. Tillsätt tomater och morötter tillsammans med salt, peppar och hackad rosmarin. Låt puttra ca 15 minuter. Gör under tiden ostsåsen. Smält smör i en kastrull, tillsätt mjöl och vispa samman. Vispa ner mjölk och låt puttra några minuter. Ta av kastrullen från värmen och rör ner parmesanosten. Smaka av med salt och peppar.

Skiva auberginen i centimetertjocka skivor och hetta upp en stekpanna med lite olivolja i. Stek hastigt auberginen tills den fått lite färg och blivit mjuk.

Varva ostsås, lammfärsröra, aubergine och lasagneplattor i en gratängform, ostsås överst.


Smula över getosten och grädda i 225 grader 20-30 minuter. Servera massor med krispig sallad till.

På smaksafari till matmässan 2

Förra våren var vi på besök på Ekostore där vi träffade en synnerligen trevlig bonde som demonstrerade sina produkter. Anders Lunneryd på Lundens Gård i Trollhättan är en riktig entusiast som är medlem i den ekonomiska föreningen Wästgötarna som ägnar sig åt ekologisk odling av gamla sädesslag.

Det är så kul att hitta någon som är precis lika entusiastisk som jag när det gäller ekologiskt mjöl och surdegsbakning och efter ett långt samtal om fördelarna med att mala sitt eget mjöl var jag biten. Resultatet av vårt samtal kom först långt senare, men tillslut stod äntligen mjölkvarnen på köksbänken.

Anders poserar snällt på bild tillsammans med några härliga dinkelbröd.

Senaste nyheten hos Wästgötarna är det gamla emmervetet som är en föregångare till speltvetet. Så fort jag hittar en påse helkorn i butiken ska det testas. Emmer innehåller ett mer vekt gluten än vanligt vete, så det är förmodligen bäst att blanda upp det vid brödbakning, men rapport kommer längre fram. Tills vidare kan jag meddela att deras råg, vete, öländskt lantvete och spelt har fungerat utmärkt till de bröd som jag testat.

Anders fick mig dock på andra tankar när det gällde planerna på en miniodling av spelt på tomten. Både spelt och emmer har till skillnad från vanligt vete ett innerskal som inte går att separera genom vanlig tröskning, utan kräver en speciell skalningsmaskin. Naturligtvis går det att pilla av skalet på kornen för hand, ett och ett, men så mycket terapiarbete orkar inte ens jag med. Varken tröskor eller skalningsmaskiner känns helt motiverat för ett par kvadratmeter odlingsyta.

Är man inte bakentusiast fanns det naturligtvis andra saker att fynda på mässan. Några av kapen som fick följa med mig hem var en härligt trögflyande 20-årig balsamvinäger. Givetvis inget man ska blanda i marinaden, men härlig till ost eller en lyxig sallad.


För personer vars magar är lite känsliga mot komjölk, kan färsk getmjölk vara ett alternativ. Getmjölken har en sammansättning av mjölkprotein som snarare liknar människomjölk än komjölk. Jag trodde att det skulle smaka som en flytande chevre, men så var verkligen inte fallet. Det hade en mycket svag och på intet sätt oangenäm getsmak.

Getmjölk och en liten bytta kalvdans fick följa med hem.

Naturligtvis kunde jag inte motstå att köpa med lite ost. En härligt krämig getost och en rödkittsost från Alsace blev det den här gången.



Imorgon blir det något helt annat, titta in då för ett recept på lammfärslasagne...

På smaksafari till matmässan 1

Matmässan "Passion för mat!" gick av stapeln i Eriksbergshallen i Göteborg under helgen. Som vanligt var det ett konstant mumsande under de timmar som vi strosade runt där. Efter att ha blandat ostar, lax, musslor, honung, marmelader, korvar, lufttorkad skinka, glass, oljor, bröd, choklad med mera, var allt jag längtade efter att komma hem med mina kap, lägga upp fötterna på soffan och lugna ner smaklökarna.

Några välbekanta ansikten syntes på mässan. Leif Mannerström gjorde en demonstration på scenen och vispade bernaisesås för glatta livet. Han och vi konstaterade att det faktiskt inte finns någon mening med att köpa påsbernaise när det går att göra egen på 10 minuter och som dessutom smakar gudomligt.

Leif Mannerström vispar bernaise.

Passionerade ostälskare fanns det gott om på mässan. Det här lilla hjulet Gruyere var ett av skötebarnen som Linnégatans ost tagit med sig. Vi provsmakade allt från 2 årig hushållsost till hantverksmässigt framställd opatöriserad ost från Jämtland.

En Gruyere gjord på 400 liter mjölk.

Superbäret Havtorn fanns i alla tänkbara konstellationer. Det har växt upp en mängd småföretag som satsat på alternativa grödor för att minska spannmålsproduktionen i landet. Havtorn har uppenbarligen varit ett populärt val.

Havtornsmarmelader, saft, sylt och gelé

Fram för mångfald på potatisfronten! Vi är så vana vid att tänka på potatis som billig basmat, men jag tycker den förtjänar betydligt mer än så. Vissa av sorterna som fanns här har betydligt lägre avkastning än modernt framavlade sorter, men jag kan definitivt tänka mig att betala några kronor extra för den ljuvliga smaken. Varsamt tillagad delikatesspotatis med en klick av Leif Mannerströms bernaise smakade underbart. Massor av kul salladsskott fanns också, men de går ju faktiskt att odla hemma.

Tänk om det här utbudet av potatis fanns i butikerna..

Fler rapporter från matmässan följer...

Lördagsfika

Blåbär, kardemumma och hasselnötter får här samsas i en saftig kaka med mycket smak. Perfekt till helgens fika med vännerna. Servera en liten klick vispad grädde till.

Hasselnötskaka med blåbär och kardemumma

120 g hasselnötter
60 g smör
120 g socker
2 ägg
45 g mjöl
½ tsk bakpulver
½ tsk kardemumma
1 msk pressad citron

200 g blåbär
ca 2 ½ msk socker

Värm ugnen till 200 grader. Smörj en liten ugnsform ca 20 cm i diameter. Rosta nötterna i ugnen tills de fått en svagt gyllene ton och skalen börjat spricka. Gnugga loss så mycket av skalet som möjligt och mal nötterna i en mandelkvarn.


Blanda de malda nötterna med mjöl, bakpulver och kardemumma i en skål. Vispa rumstempererat smör och socker tills det är fluffigt och tillsätt äggen ett i taget. Rör ner nötblandningen och citronsaften i äggsmeten och bred ut i den smorda formen. Strö över blåbär och socker och grädda i 175 grader 40-45 minuter, eller tills kakan precis stannat i mitten.

Desperation i arla morgonstund

Min arbetsplats ligger långt från ära och redlighet. Det innebär att utbudet av lunchrestauranger är minst sagt begränsat. På Kinarestaurangen välkomnas man av en tung doft av frityrolja, väl inne kan man beskåda den smakfulla inredningen i form av ett tak klätt med illgröna vindruvsrankor av plast precis som i Provence Kina. På den Norska restaurangen lyckas innehavaren med sitt glada humör bara nästan uppväga att de får vilket långtradarhak som helst att framstå som rena hälsorestaurangen. Slutligen finns personalmatsalen: alla övriga kommentarer överflödiga...

Trots alla dessa attraktiva alternativ i närområdet brukar jag ta med mig lunch. Det är inte alltid som frysen är full med spännande lunchmat eller att gårdagens middag producerat en extra lunchportion. I sådana lägen kan det utspelas lätt desperata scener i arla morgonstund i det lilla köket. Frysen: bär, bär, soppa! nej tusan det var ankfett, bär, bär, svamp, svamp, lite mer bär. Kylen: marmelader, sylt, konstiga saftflaskor med oidentifierat innehåll, visst går väl saltgurka och äppelchutney ihop i en cous cous-sallad?

För att undvika dessa högst ovärdiga utspel rekommenderas att tillaga en rejäl sats varm, billig, mättande och framför allt jättegod linssoppa och stoppa i frysen. Den passar för övrigt precis lika bra som snabblagad middag.

Chilidoftande linssoppa

Använd de chilisorter du råkar ha hemma eller tycker om. Jag är en vekling när det gäller habanerohetta och väljer lite mildare varianter. Byt helst inte ut chipotlen eftersom den ger en sådan härlig rökighet till soppan.

8 portioner

3 burkar hela tomater av god kvalitet
8 dl kokta kikärtor eller 2 burkar
2 1/2 dl röda linser
2 gula lökar
1 1/2 l vatten
1 syrligt äpple
2 grönsaksbuljongtärninar (natriumglutamatfria)
1 msk mald koriander
1 tsk mald chipotle
1 tsk mald chili chilaca
1 urkärnad thaichili

salt, peppar och olivolja

Hacka löken och fräs i olivolja tills den är mjuk och glansig. Tillsätt kryddor, tomater, linser, grönsaksbuljong, vatten och salt. Låt bubbla ca en kvart. Tillsätt tärnat äpple och kikärtor och låt puttra ytterligare ca 5 minuter. En klick yoghurt och bröd med knaprig skorpa rekommenderas till.

OBS! Alla Göteborgare därute har väl inte missat att det är Matmässa i Eriksbergshallen under helgen. Jag ska åtminstone dit och fynda!

McLamm

Kan man servera en burgare som söndagmiddag? Absolut, men bara om man ägnar den lite extra kärlek och omsorg. Härligt surdegsbröd med rostat kikärtsmjöl hade bakats under dagen. Hushållsassistenten hade utrustats med det sällan använda köttkvarnstillbehöret och väntade på en bit lammbog. Krispig sallad, små tomater, perfekt mogen avokado och lite rumstempererad getost fanns redo för söndagsburgaren.

Jag vet att det kan kännas totalt överambitiöst att mala sin egen färs, men efter ICA-avslöjanden och skandaler kanske hemmamalandet kommer i ett något annat ljus. Förutom att det är kul att mata ner köttbitar i kvarnen smakar det underbart och ingen oro över vad som egentligen mals ner behöver finnas. Vill man ha en magrare färs är det bara att skära bort synligt fett från köttbitarna, men var inte för noggrann. Du kommer märka hur otroligt saftiga och lammsmakande biffarna blir om hälsofanatikern i dig får stå tillbaka en liten aning...

Lammfärsburgare

Denna gång användes en lammbog som skars rent från kött. Var nu inte bekväm och släng bort benen. Lägg dem i en stor kastrull och låt dem puttra med vitlök, örter och rotfrukter till en mustig lammbuljong och du kommer vara evigt tacksam den dag du hittar skatten i frysen (om du nu inte som jag sparar den i evinnerlig tid).

300 g lammfärs
2 msk rivet bröd
1 ägg
1 liten gul lök
1 vitlöksklyfta
1 finriven morot
en skvätt rödvin
salt, peppar och olivolja

Dina favorittillbehör eller:
avokado
mogen chevre
krispig sallad
tomater

Damma av köttkvarnen och mal färsen. Jag mal den ganska grovt när jag själv får bestämma vad som matas i.


Hacka löken och vitlöken och stek mjukt i lite olivolja i en stekpanna, låt svalna. Blanda alla ingredienser till burgarna utom olivoljan i en skål. Forma till tunna biffar och stek i olivolja.

Fyll gott bröd, hemma- eller bortabakat beroende på ambitionsnivå, med sallad, mjuk avokado, getost, tomater och en alldeles nystekt biff. Burgaren var så saftig att tanken på dressing nästan var skrattretande, men kan du inte tänka dig att leva utan bör lite turkisk yoghurt blandat med färska örter smaka bra till.

Ett stort glas rödvin och en trave servetter rekommenderas som tillbehör.

Med hopp om våren

Brazilian Linda gav oss en spännande utmaning i sitt senaste Lördagsgodis som hade temat "utan ugn". Lustigt nog brukar de flesta av de efterrätter jag funderar ut ha någon komponent som ska tillagas i ugn, så det var inte helt lätt. En blick ut genom fönstret på de 2 plusgrader och dimma som staden behagade erbjuda avgjorde. Här behövdes hopp om våren!

Jag har tidigare bekänt att jag är en samlare (och sparare) så naturligtvis fanns infrysta rabarber från sommarens skörd. Efter en smärre viljornas kamp hade jag övertygat mig själv om att rabarberna inte skulle bli bättre av att sparas och så var första komponenten klar. En fluffig vaniljbavaroise var nästan självskriven ihop med syrlig rabarberkompott. Rostade karamelliserade nötter blev en knaprig kontrast till den milda lena krämen och resultatet:

Rabarberkompott med vaniljbavaroise och karamelliserade nötter

En vaniljbavaroise är helt enkelt en lite lyxigare vaniljsås som stabiliseras med en aning gelatin och lättas upp med vispad grädde. Resultatet blir på inget sätt gelatinstunsigt utan otroligt krämigt med en smältande känsla på tungan.

4 portioner

Rabarberkompott

250 g rabarber
1/2 dl socker (eller efter smak)

Vaniljbavaroise

2 msk socker
2 äggulor
1 tsk gelatinpulver
1 1/2 dl mjölk
1/2 vaniljstång
1 dl grädde

Karamelliserade nötter

3 msk socker
1 msk vatten
3/4 dl blandade nötter

Börja med de karamelliserade nötterna: hacka nötter eller mandel grovt, jag använde en blandning av mandel och osaltade pistagenötter. Blanda socker och vatten i en liten kastrull och smält över ganska kraftig värme tills karamellen börjar få en svagt brun färg. Häll i de hackade nötterna och blanda runt. Fortsätt värma tills karamellen fått lagom färg, passa så den inte blir för mörk, det går fortare än kvickt att förvandla knäckig karamell till bränt socker. Bred ut nötterna på ett bakplåtspapper för att svalna.


Rabarberkompotten görs på enklast tänkbara vis: blanda rabarber skuren i bitar och socker i en kastrull. Värm sakta och låt rabarbern sjuda tills den är mjuk. Smaka av om det behövs mer socker. Låt svalna.

Provsmaka nötterna bara för att kolla om de är så goda som de ser ut och gör därefter vaniljbavaroisen. Vispa grädden och ställ in i kylen. Blanda äggulor, socker och gelatin i en skål. Snitta upp vaniljstången och låt den sjuda upp tillsammans med mjölken. Vispa ner några matskedar av mjölken i äggblandningen och häll sedan tillbaka äggblandningen i kastrullen med resterande mjölk.

Provsmaka den där nöten som hamnat utanför de andra och låt därefter vaniljsåsen sjuda upp så att den tjocknar en aning. Ta genast av den från värmen och sila eventuellt ner såsen i en skål om du vill ha en perfekt jämn och slät konsistens. Låt såsen kallna under omrörning i ett vattenbad. När du märker att såsen börjar tjockna blandas den vispade grädden ner. Ställ in i kylen så den får stelna ytterligare.

Varva rabarberkompott och fluffig vaniljbavaroise i 4 glas. Vill man ha lagren separerade kan man ställa glasen i kylen efter att de två första lagren fyllts på och låta krämen stelna lite innan nästa lager. Kan man inte bärga sig går det utmärkt att fylla på alla lagren direkt.

Grovhackade de karamelliserade nötter som överlevt provsmakningarna och strö på toppen. Dyk ner med skeden i syrlig rabarberkompott och längta till vårsolen.

Kikärtsmjöl i brödbaket

Ett mycket lyckat köp under vårt smaksafari till en annorlunda butik var ett rostat kikärtsmjöl. Det har en intensiv nötig kikärtssmak och rostningen påminner mig lite om skrädmjöl (värmlänning som jag är). Av detta kikärtsmjöl har det tillverkats kikärtspannkakor och kikärtsfarinata, men det måste väl gå att baka bröd på det också.

Surdeg har sällan gjort något bröd sämre, så en surdegsbas fick det bli. Kikärtsmjölet innehåller inget gluten så det är bäst att blanda med ganska mycket glutenrikt vetemjöl. Smaken på kikärtsmjölet är så kraftig att det kommer kännas klart och tydligt ändå. Bröden blev faktiskt jättegoda. Syran från surdegen matchade perfekt den söta nötiga kikärtssmaken. De blev lite mindre sega än bröd bakat på bara vetemjöl, men skorpan blev krispig och god och färgen blev härligt gyllengul.

Smakmässig fulländning blev det när de små brödbullarna fick agera hamburgerbröd till de nymalda lammburgarna som tillverkades senare på kvällen. Recept på dem kommer om du tittar in lite senare under veckan...

Surdegsbröd med rostat kikärtsmjöl

Jag använder en fast surdeg gjord på dubbelt så mycket mjöl som vatten. Är din startsurdeg gjord på lika delar mjöl och vatten är det bara att väga upp 140 g av den och tillsätta 70 g vetemjöl.

210 g vetesurdeg (gjord på 70 g vatten och 140 g vetemjöl)
120 g rostat kikärtsmjöl
140 g vetemjöl special
70 g milt fullkornsvete
270 g vatten
9 g salt

Blanda samman rostat kikärtsmjöl, fullkornsmjöl, vetemjöl special och vatten. Låt stå 20 minuter. Blanda ner surdeg och salt och arbeta kraftigt tills degen är blank, smidig och elastisk. Låt degen jäsa 1-2 timmar i en oljad bunke. Häll ut degen på mjölat bakbord och vik degen i tre delar på samma sätt som visas här.

Vrid degen ett kvarts varv och gör samma sak åt andra hållet. Genom att vika degen sträcks glutentrådarna och det märks att degen blir fastare och spänstigare. Det färdiga brödet kommer att bli högre och luftigare om man gör sig besväret att utföra denna lilla extramanöver. Lägg tillbaka degen i den oljade bunken och låt jäsa ytterligare 3-4 timmar.

Häll ut degen på ett mjölat bakbord och skär försiktigt degen i ca 9 bitar. Det går alldeles utmärkt att forma dem till snygga portionsbröd i det här skedet, men jag brukar köra på den rustika stilen och bara lyfta över degkluttarna i sin naturliga form till en plåt. Låt jäsa 1-2 timmar under bakduk.

Sätt in plåten i 250 grader 5-10 minuter. Kasta in lite vatten eller några isbitar samtidigt som bröden sätts in i ugnen. Sänk värmen till 225 grader och fortsätt grädda ytterligare 10-15 minuter. Låt svalna på ett galler.

Lyxig helgfrukost

På helgen är det alldeles tillåtet att lyxa till frukosten lite extra. Små fluffiga plättar med bär och ricotta passar bra tillsammans med morgontidningen och ett stort glas juice.

Amerikanska pannkakor i plättformat

Det finns tillfällen när det faktiskt är bra att ha en alldeles för gammal spis med gjutjärnsplattor. Den gamla skrovliga ärvda plättlaggen passar utmärkt steka pannkakorna i. Har du inte en plättlagg är smeten så tjock att det går att klicka ut den i en vanlig stekpanna.

Modifierat efter ett recept av Nigella Lawson

3 dl vetemjöl
0,75 dl milt fullkornsvete
2 msk socker
2 tsk bakpulver
1 krm salt
2 ägg
3 dl mjölk
25 g smält smör

Blanda vetemjöl, fullkornsmjöl, socker, bakpulver och salt i en skål. Vispa samman ägg, mjölk och smält smör och rör ner i mjölblandningen. Stek plättar eller små pannkakor i lite smör i en stekpanna eller plättlagg.


Vi serverade med turkisk yoghurt och lättsockrade blåbär samt rårörd jordgubbssylt och ricotta.

Dagisbarn och smörkärning

Ibland kan den allra minsta sak, en doft, smak eller kommentar, starta en kedja med nostalgiska barndomsminnen. Häromdagen stod jag i affären och funderade över det magra och enkelriktade svenska smörutbudet och fick en plötslig barndomsflashback. Att vara född på 70-talet innebar inte bara att man helt obekymrad kunde springa runt i brun/orange/gröna plychoveraller upp till 10-årsåldern, det innebar även att man fick lära sig livsnödvändiga kunskaper som smörkärning redan i dagisåldern.

Dåtidens barnpedagoger gjorde säkert sitt bästa när det gällde att rusta sina skyddslingar för den hårda kalla världen utanför dagisets ombonade väggar. Men jag fick åtminstone inte lära mig dräpande svarskommentarer till den tuffaste killen eller hur man överlever friidrottsträningen. Nej, jag fick traska ut i skogen med dagisfröknarna och samla svampar och växter för att färga garn. Flera andra oumbärliga kunskaper förmedlades också såsom ulltovning, linberedning och smörkärning.

Men varför inte? Tids nog kommer verkligheten ikapp ändå och det är onekligen en välgärning att på detta sätt föra vidare något av vårt svenska kulturarv.

Hemkärnat syrat smör

Förr syrades grädden innan smöret kärnades, men vid dagens tillverkning tillsätts en mjölksyrakultur till smöret efter kärningen. Jag gör på det traditionella sättet och låter först grädden syras i lugn och ro.

6 dl grädde
0,6 dl yoghurt, créme fraiche eller fil
isvatten
salt

Blanda grädde och yoghurt i en ren rymlig glasburk. Låt stå i rumstemperatur i 12-24 timmar beroende på hur varmt det är inomhus. Grädden kommer att vara lite tjockare vid det här laget och dofta syrligt och friskt.


Ställ in grädden i kylskåp i åtminstone två timmar, men den kan stå upp till ett dygn. Vispa grädden tills den blir tjock, sänk hastigheten på vispen och fortsätt vispa tills det bildas smörklumpar som omges av kärnmjölk. Häll av så mycket av kärnmjölken som möjligt och spara i kylen. Den går utmärkt att använda till brödbak.


Häll ett par deciliter isvatten i bunken med smöret och bearbeta smöret med en gaffel. Vattnet kommer att bli vitt av kärnmjölk som finns kvar i smöret. Häll av vattnet och häll på nytt isvatten, rör runt smöret och häll av vattnet. Upprepa ytterligare en gång om vattnet fortfarande blir mjölkfärgat.


Rör ner salt efter smak i smöret eller låt det vara osaltat om det ska användas till bakning, flingsalt är mycket gott i om smöret ska användas på en bit nybakat surdegsbröd. Packa smöret i en burk med tättslutande lock, eftersom det lätt drar åt sig smak.

För smörtillverkning på dagisvis hälls grädde i en syltburk, locket skruvas åt hårt och så får man turas om att skaka burken tills det blir en smörklump. Serveras med fördel till eftermiddagens mellanmål.

På smaksafari till orienten

Jag älskar att gå runt och botanisera i mataffärer. Innehåller de dessutom, för mig, exotiska varor gör det bara besöket ännu mer intressant. Tyvärr brukar kassen ändå inte vara så tung när jag lämnar affären, för vad ska man ha alla saker till?

Åtminstone en totalt okänd vara brukar slinka med i kassen. Ibland blir det en veritabel succé, ibland…. inte, men det brukar alltid vara kul. Vid senaste besöket på Göteborgs Orienthus hamnade en liten ost i korgen. Det var en ko på framsidan samt lite salladsingredienser, ungefär som till grekisk sallad. Min första tanke var: ”Aha, en bulgarisk fetaost, den måste vi prova” och så fick den följa med hem.


Väl hemma sköljdes fin huvudsallad och små ekologiska körsbärstomater och så plockades den bulgariska osten fram. Utan plastförpackningen såg den ut såhär:


Från förpackningens framsida kunde man utläsa att den förmodligen skulle nystas upp på något sätt. Efter en kort stunds vändande och vridande på osten kunde den intrikata knuten lösas upp och avslöjade det här:


Jaha, och nu då? Ska man bara lägga en tuss av detta ovanpå salladen? Bäst att ta ett lite smakprov först… jättesalt, surt och med en ganska obehaglig fibrig konsistens i munnen. Nej, detta var helt enkelt inte gott. Jag övervägde för ett ögonblick att värma upp den för att se om smaken förbättrades, men efter ytterligare en sniff på osten bestämde jag mig för att det knappast skulle göra saken bättre.

Finns det någon där ute som känner till osten och vad man ska göra av den. Hör gärna av er och meddela detta. Kanske är det bara mina smaklökar som behöver tränas…

Egentligen behöver man inte åka till affären för att handla. Det räcker att strosa fram längs raderna med burkar och underliga konserver och låtsas att man är på semester. Läsa på skyltarna är en annan favoritsysselsättning. Man kan hitta fantasieggande skyltar som denna:


Finns den även kokt, stekt eller friterad?

Ett tips till alla mellanstadielärare är att släppa in sin skolklass i lokalen och utdela pris till den som snabbast finner 50 fel på skyltarna (borde gå rätt snabbt...). Jag lämnar er med en bild på den här söta varan:


Skulle inte alla mornar bli bättre med det här glada frukostpålägget?

Grönsaksfrossa

Hittar man så här härliga grönsaker ska man inte krångla till det och i vårt hem resulterar det oftast i en snabb vardagswok. Hastigt frästa grönsaker med mycket spänst kvar, varsamt kryddade med ingefära och soya. Ibland får lite kyckling eller tunt strimlad lövbiff fräsa med, men som lätt middag fungerar det utmärkt utan.

Till den här rätten behövs egentligen inget recept, välj helt enkelt grönsaker efter säsong och humör, men eftersom jag är ingenjör och gillar att läsa saker i tabellform kunde jag inte låta bli att skriva en ingredienslista:

Snabb grönsakswok

3-4 portioner

1 bunt mangold
3 morötter
1 broccolibukett
1 purjolök
1 paprika
1 näve hackade cashewötter
1 näve färska mungbönsgroddar

½ finhackad chili
1 msk riven ingefära
2 msk soya
2 tsk sesamolja
1 msk risvinäger
2 tsk råsocker
salt

Skiva och dela ner grönsakerna i mindre bitar. Woka grönsakerna hastigt i mycket het panna med lite rapsolja i, börja med morötter och broccoli som tar längst tid och tillsätt därefter mangold, purjolök, paprika och chili. Smaksätt med, soya, sesamolja, risvinäger, råsocker, ingefära och salt. Vänd sist ner mungbönsgroddar och cashewnötter. Servera med klibbigt ris.

Middag till min Valentin

Ett av mina nyårslöften borde förmodligen ha varit att försöka bli snällare i köket. Jag tycker att matlagning ska vara en social aktivitet där maten i lugn och ro förbereds medan man på Bullerbyvis umgås och skrattar i köket. Tyvärr motverkas denna idealbild av att jag kan uppvisa vissa köksfascistoida tendenser. Motvilligt kan jag erkänna att det har hänt att jag rutit order som om en recensent från Guide Rouge väntade på maten: "Ja, nej, fel, inte så!" medan såsen frenetiskt vispas för att inte skära sig. Hur trevlig eller romantisk blir stämningen då?

Jag är vanligtvis inte bra på romantiska middagar, men det här året ska det bli ändring. Den här middagen är totalt stressfri och ingen kommer slockna på soffan efter maten med uppknäppt byxlinning för att det blivit för mycket av det goda. Med den här middagen finns tid för att komma i romantisk stämning och gott om ork kvar till alla-hjärtans-dag-mys efteråt. Häll upp ett glas bubbligt i väntan på maten, servera en fräsch men matig sallad som huvudrätt och avsluta med färska fikon med ricotta och honung.

Ljummen lammsallad med granatäpple och fetaost

Det som gör den här salladen intressant är kombinationen av smaker, temperaturer och texturer. Mjukt saftigt lamm och smörig avokado tillsammans med sött krispigt granatäpple och syrlig salt fetaost. Varmt lamm tillsammans med den svala salladen, läckert.

2 portioner

300 g lammkött*
100 g ruccolasallad
1 (litet) granatäpple
2 avokado
100 g fetaost
2 msk hackade cashewnötter
färsk mynta

olivolja, citron, salt

*Bäst blir det om du gör en långsamt rostad lammstek eller lammbog, tex såhär (det räcker till flera middagar). Har du tid kan lammet gärna tillagas i 140 grader ca 7 timmar istället, allt efter vad som passar bäst för planeringen. Det går bra att göra dagen innan och sedan bara värma lammet innan middagen. Har du ont om tid kan jag verkligen rekommendera att bara rosasteka lammytterfilé i smör i stekpannan. Skiva upp och lägg ovanpå salladen.

Skölj salladen och låt rinna av väl. Pilla ut granatäpplekärnorna, gärna över en djup skål, så hamnar inte granatäpplestänk i hela köket (förkläde är också en bra idé). Skiva avokadon och hacka nötterna.

Lägg upp salladen på två tallrikar. Toppa med avokado, varmt lammkött, granatäpplekärnor, smulad fetaost, nötter och mynta. Ringla olivolja över salladen och pressa på lite citron. Strö några saltflagor på toppen och servera genast tillsammans med gott bröd.


Färska fikon med ricotta och honung

Enklare kan det knappast bli, men smakerna fungerar väldigt bra tillsammans.

2 mogna färska fikon
4 msk ricotta
2 msk hackade osaltade pistagenötter
honung

Skölj och torka av fikonen och skär varje fikon i fyra klyftor. Lägg upp på två assietter. Lägg en rejäl klick ricotta på varje tallrik och ringla rikligt med blommig smakrik honung över. Strössla sist över hackade pistagenötter.


Titta in hos tjejerna på Ragazze för fler all-hjärtans-dag-tips!

Helgfrukost med nybakade biscuits

Det är fortfarande tidigt, dimman ligger tung och tät utanför fönstret. Värmen från ugnen sprider sig hemtrevligt, två tända ljus på köksbordet motar bort den fuktiga kylan. Marmelader och smör ställs fram på bordet, ångande te hälls upp i muggar. Snart sprider sig doften av nybakat bröd i hemmet och så direkt från ugnen, rykande varma saftiga biscuits.


Touch of Grace biscuits

Det här receptet producerar exceptionellt saftiga biscuits utan att de för den skull innehåller så mycket fett. Receptet finns på många ställen på nätet, men jag har försvenskat det något genom att minska mängden socker och byta ut amerikanskt ”self raising flour” mot svenskt vetemjöl plus lite fullkorn. Det gör brödet lite mer kompakt än i ursprungsreceptet, men det är definitivt tillräckligt fluffigt för min smak. Shortening som föreskrivs i ursprungsreceptet skulle aldrig komma över tröskeln här hemma, smör är dessutom så mycket godare.

Modifierat efter ett ursprungsrecept av Shirley Corriher

150 g vetemjöl (ca 2,5 dl)
50 g ljust och milt fullkornsvete (knappt 1 dl)
20 g socker (ca 1,5 msk)
½ tsk salt
10 g bakpulver (2 tsk)
35 g smör
300 g filmjölk (3 dl)
Ca 2 dl vetemjöl till utbakningen

En liten smord form ca 20 cm i diameter

Blanda vetemjöl, fullkornsmjöl, socker, salt och bakpulver i en bunke. Finfördela smöret i blandningen med fingertopparna. Häll i filmjölk och rör försiktigt runt med en sked tills det är nätt och jämnt blandat. Försök motstå frestelsen att röra smeten slät det kommer bara att göra dina biscuits kompakta.

Smeten ser vid det här laget ut som lite klumpigt potatismos, men det är helt i sin ordning. Häll ut ca 2 dl mjöl i en djup tallrik. Ta en stor rågad sked av smeten och klicka direkt ner i mjölet. Ta upp smeten/degen och forma försiktigt till en boll. Lägg ner i den smorda formen. Upprepa tills smeten är slut, 7-8 bollar brukar bli lagom. Det kommer att bli trångt i formen, men det hjälper bara dina biscuits att hålla formen under gräddningen.


Sätt in formen i 250 grader ca 5 minuter och sänk sedan värmen till 225 grader och grädda ytterligare 15 minuter. Testa med en sticka att de är klara. Låt brödet svalna i formen i ett par minuter och flytta sedan över till ett galler. Bryt isär brödet och servera genast.

Jaa, nuu känns det!

För ett par år sedan gick jag en yogakurs. Det skulle vara så bra träning för kropp och själ, smidiga muskler och ett glatt sinne säger väl ingen nej till. För att bli yogainstruktör krävs att man någonstans djupt därinne har en sadistisk ådra. Andra lektionstillfället hade jag lätt kvidande lyckats vika mig tredubbel och kommit ihåg att samtidigt sträcka på ryggen när jag i ögonvrån såg hur yogaläraren närmade sig. Ha, ha tänkte jag och tittade beklagande på killen bredvid som inte lyckats vika sig hälften så långt ner som jag, men yogaläraren hade tagit sikte på mig. Han hängde med sin fulla vikt ovanpå mig och utbrast efter ett ögonblick: "Jaaa, nuu känns det...". Jag svarade: "uff!"

Vår yogainstruktör hade dessutom ett antal intressanta mat-teorier som jag länge tänkt undersöka om de har någon vetenskaplig grund. Dryck till maten var förbjudet eftersom det spädde ut magsaften vilket fick till följd att det tog längre tid att bryta ner maten i magen. Någon som hört talas om detta? Hur gör man då när man äter soppa? Fiskar ur bitarna och dricker buljongen en halvtimme senare? Ett annat tips var att fylla halva tallriken med groddar var gång man äter. Det tipset skulle jag möjligtvis kunna tänka mig att följa vissa dagar åtminstone, men mest för att groddar är så gott!

Sallad med groddar och sojamarinerade sobanudlar

2 port

180 g sobanudlar (bovetenudlar)
1 avokado
1 rågad tsk honung
2 tsk risvinäger
1,5 msk ljus japansk soja
2 tsk sesamolja
1 tsk riven färsk ingefära
1/2 färsk strimlad chili
2 msk sesamfrön
Ett par nävar färska groddar tex mungbönsgroddar

Koka nudlarna i saltat vatten ca 6-7 minuter eller enligt anvisningarna på förpackningen. Blanda under tiden honung, risvinäger, soja, sesamolja, ingefära och chili i en skål. Häll av nudlarna i ett durkslag och spola hastigt igenom dem med kallt vatten. Blanda de kalla avrunna nudlarna med sojasåsen och låt gärna stå och dra en stund i kylskåpet.

Rosta sesamfrön i en torr panna tills de får svag färg. Blanda nudlarna med sesamfrön, skivad avokado och groddar.

Hur man groddar frön och linser vet nog de flesta, men här kommer en kort beskrivning. Häll upp det du vill grodda (mungbönor, alfa alfafrön, linser etc) i en rymlig burk.


Häll på vatten och låt stå ca ett halvt dygn. Häll av vattnet och ställ burken med locket på glänt i ett mörkt skåp. Skölj groddarna morgon och kväll tills de har blivit så stora som du vill ha dem. Efter ett dygn ser de ut så här:


Efter fyra dygn brukar de vara färdig att äta. Ett par timmar i ett ljust köksfönster gör att de blir lite trevligt gröna i topparna.

Yang och yang

Enligt den kinesiska filosofin behövs två mothållande krafter för att uppnå balans, som en spara och slösa, inte en samlare och en samlare som i vår familj. Resultatet av två strävsamma samlare kan bli smått bisarrt när man tänker på det.

Här följer ett axplock av vad samlargenen har resulterat i: torkad svamp som fyller två icakassar samt fryst förvälld svamp i motsvarande mängd, frysta blåbär för ett mindre kompani samt 26 liter björnbärssylt. VAD ska vi göra med 26 liter björnbärssylt? Kanske starta cateringfirma som endast serverar variationer på björnbärssylt eller slå upp ett litet stånd på grönsakstorget och sälja tidigare nämnda sylt.

Inget av detta har dock hänt eftersom en del i symptombilden till ekorr-gen-sjuka är att sakerna ska sparas, gärna till något ytterst speciellt tillfälle eller om inte annat så till nästa vinter. Vem vet om just den vintern blir särdeles kall och bister? I den halvhöga kylen i lägenheten återfinns därmed (förutom 8 burkar citrusmarmelad) rariteter som stenbärsgelé årgång 2005, vindruvsgelé (av egenodlade vindruvor) som smakar lite speciellt av… tutti frutti, sylt av små vilda körsbär som växte på 15 meter höga träd och kärnades ut ett och ett för hand. Låt oss stanna listan där, kanske kommer fler bekännelser längre fram. Tills vidare minskar vi svampförråden med en härligt krämig kantarellrisotto med stekt fisk.

Risotto med kantareller och zucchini

4 portioner

800 g färsk vit fiskfilé

Risotton

3 dl avorio eller arborioris
2 små gula lökar
1 liten zucchini
1 vitlöksklyfta
1 vinglas vitt vin
8-10 dl grönsaksbuljong
400 g förvälld svamp (kantareller, trattkantareller eller vad du har hemma)
2 stora nävar riven parmesan (ca 100 g)
1 knippe bladpersilja
Salt, peppar, smör och olivolja


Sätt på en kastrull med grönsaksbuljong på spisen och håll den varm. Smörstek kantareller eller annan svamp och ställ åt sidan så länge.

Finhacka löken och fräs i olivolja tills den är mjuk och glansig. Tillsätt riven vitlök och riset och rör om ytterligare en minut. Häll på vitt vin och lite av den varma buljongen. Rör runt med en träsked i botten på kastrullen och låt riset sjuda försiktigt ca 20-25 minuter. Häll på mer av den varma buljongen efter hand som den sugs upp av riset och rör om i grytan. Efter halva tiden rörs smörstekta kantareller ner. Fortsätt att fylla på med buljong och rör runt i grytan. Smaka på riset, det ska vara mjukt men absolut inte överkokt.

Sätt på en stekpanna till fisken. När ett par minuter återstår tills riset är klart blandas zucchinin skuren i halvmånar ner. Krydda fisken med salt och peppar och stek i smör i stekpannan.

Ta av risotton från värmen och rör ner riven parmesan och hackad persilja. Smaka av med salt och peppar. Konsistensen på risotto råder det delade meningar om här hemma jag gillar när den är lite lösare och flyter ut lite över tallriken. Gör som du tycker blir godast.

Lägg upp risotton på tallrikar och toppa med vit skivig fisk. En citronklyfta vid sidan om är gott till.

Strävan mot perfektion

Nu har det i ett par års tid bakats surdegsbröd på längden och tvären, surdegen har startats på olika sätt och på olika mjölsorter. Det har testats våta degar och fasta degar samt tillsatser i form av nötter, frön, frukt och grönt. Det har inhandlats obskyra mjölsorter och experimenterats med jästider. Vart tar man vägen nu? Vad är nästa steg i utvecklingen mot det ouppnåeligt perfekta brödet?

En mjölkvarn har inhandlats.

Förra helgen tog vi en tur till Bagaren och Kocken (tips till alla göteborgare) och väl hemma började experimenten med mjölkvarnen. Den stora metallkvarnen monterades på vår Kitchen Aid, som nu såg lite framtung ut, och hela dinkelkorn hälldes i.


Jag tog omedvetet ett steg bakåt när hushållsmaskinen sattes på max, men det var helt odramatiskt. Maskinen surrade och ett fint mjöl strilade ner i bunken. Det doftade mjöl, gräsigt grönt mjöl.


Nymalet ekologiskt dinkelfullkornsmjöl var tydligen mums för surdegen som började jäsa som aldrig förr och brödet sedan. Jag vet inte om det är den svårdefinierade tillfredsställelsen man känner när man tillverkat något från grunden eller om nymalet fullkornsmjöl faktiskt smakar bättre, men brödet blev fantastiskt gott. Hela veckan har det suckats förnöjt vid frukostbordet över fyllig fullkornssmak och krispig skorpa. Även om utseendet har långt kvar till perfektion, var smaken den bästa hittills. Det är nästan så man kan luta sig tillbaka och känna sig nöjd, men bara fram till nästa bakomgång…

Surdegsbröd med nymalet fullkornsmjöl

Nymalet fullkornsvete och fullkornsdinkel testades denna gång, båda med mycket bra resultat. Använd fullkornsdinkel eller grahamsmjöl som ersättning för det hemmamalda. Hur du startar din surdeg finns beskrivet i surdegsskolan här tex. Allt som behövs är vatten, grovt rågmjöl och 5 dagars tålamod.

225 g fast vetesurdeg (75 g vatten, 150 g vetemjöl)
150 g fullkornsmjöl
150 g vetemjöl special
260 g vatten
9 g salt

Blanda samman fullkornsmjöl, vetemjöl special och vatten. Låt stå 20 minuter. Blanda ner surdeg och salt och arbeta kraftigt tills degen är blank, smidig och elastisk. Låt degen jäsa 1-2 timmar i en oljad bunke. Häll ut degen på mjölat bakbord och vik degen i tre delar:


Vrid degen ett kvarts varv och gör samma sak åt andra hållet. Genom att vika degen sträcks glutentrådarna och degen blir spänstigare. Det färdiga brödet kommer att bli högre och luftigare. Lägg tillbaka degen i den oljade bunken och låt jäsa ytterligare 3-4 timmar. Häll ut degen på ett mjölat bakbord och forma försiktigt brödet. Försök att behålla så mycket luft som möjligt i degen. Lägg degen i en väl mjölad jäskorg och låt jäsa 2-3 timmar.

Stjälp upp degen på en plåt och kasta in lite vatten eller några isbitar samtidigt som brödet sätts in i ugnen. Grädda brödet i 250 grader 5-10 minuter, sänk värmen till 225 grader och fortsätt grädda ytterligare 25-30 minuter. Låt svalna på ett galler.