På smaksafari till matmässan 2

Förra våren var vi på besök på Ekostore där vi träffade en synnerligen trevlig bonde som demonstrerade sina produkter. Anders Lunneryd på Lundens Gård i Trollhättan är en riktig entusiast som är medlem i den ekonomiska föreningen Wästgötarna som ägnar sig åt ekologisk odling av gamla sädesslag.

Det är så kul att hitta någon som är precis lika entusiastisk som jag när det gäller ekologiskt mjöl och surdegsbakning och efter ett långt samtal om fördelarna med att mala sitt eget mjöl var jag biten. Resultatet av vårt samtal kom först långt senare, men tillslut stod äntligen mjölkvarnen på köksbänken.

Anders poserar snällt på bild tillsammans med några härliga dinkelbröd.

Senaste nyheten hos Wästgötarna är det gamla emmervetet som är en föregångare till speltvetet. Så fort jag hittar en påse helkorn i butiken ska det testas. Emmer innehåller ett mer vekt gluten än vanligt vete, så det är förmodligen bäst att blanda upp det vid brödbakning, men rapport kommer längre fram. Tills vidare kan jag meddela att deras råg, vete, öländskt lantvete och spelt har fungerat utmärkt till de bröd som jag testat.

Anders fick mig dock på andra tankar när det gällde planerna på en miniodling av spelt på tomten. Både spelt och emmer har till skillnad från vanligt vete ett innerskal som inte går att separera genom vanlig tröskning, utan kräver en speciell skalningsmaskin. Naturligtvis går det att pilla av skalet på kornen för hand, ett och ett, men så mycket terapiarbete orkar inte ens jag med. Varken tröskor eller skalningsmaskiner känns helt motiverat för ett par kvadratmeter odlingsyta.

Är man inte bakentusiast fanns det naturligtvis andra saker att fynda på mässan. Några av kapen som fick följa med mig hem var en härligt trögflyande 20-årig balsamvinäger. Givetvis inget man ska blanda i marinaden, men härlig till ost eller en lyxig sallad.


För personer vars magar är lite känsliga mot komjölk, kan färsk getmjölk vara ett alternativ. Getmjölken har en sammansättning av mjölkprotein som snarare liknar människomjölk än komjölk. Jag trodde att det skulle smaka som en flytande chevre, men så var verkligen inte fallet. Det hade en mycket svag och på intet sätt oangenäm getsmak.

Getmjölk och en liten bytta kalvdans fick följa med hem.

Naturligtvis kunde jag inte motstå att köpa med lite ost. En härligt krämig getost och en rödkittsost från Alsace blev det den här gången.



Imorgon blir det något helt annat, titta in då för ett recept på lammfärslasagne...